Vad händer med frilansarn?

31 oktober 2017

Den senaste tiden har frågor om medarbetares ansvar jämtemot varandra uppmärksammats. Hur tar vi hand om varandra och vilket skydd har vi i arbetet?

Nyss läste jag ett inlägg på LinkedIn där en person skickade ett tack till sin arbetsgivare. Anledningen till tacket är att personen varit sjuk, riktigt sjuk som det verkar, och arbetsgivaren har varit omhändertagande och stöttande i allt det jobbiga det innebär.

Det fick mig att tänka på vad som händer med oss utan ”vanliga” arbetsgivare när vi drabbas och mår dåligt. Vad händer när vi frilansar, konsulter och egenföretagare inte kan gå till jobbet? Hur gör du som är egen? Hur gör du som är uppdragsgivare? Vilket ansvar har vi för varandras person och verksamheter när vi jobbar med varandra?

Min och alla andra frilansars hälsa och eventuell frånvaro får ta plats, precis som för en anställd. För mig är det viktigt och det ska man veta om man jobbar med mig.

Konsultens verklighet

Som konsult förväntas jag leverera 100% och lite till på mina uppdrag. Det finns ingen tid för fikaraster och långluncher med kollegorna på arbetstid. Jag har inte ens några kollegor.

Men finns det tid för frånvaro när vi jobbar på timme eller i projekt? Att räkna med marginaler är ju lätt att prata om, men hur funkar det?

Jag älskar frilanslivet

Jag har möjligheten att välja att vara egenföretagare och jag älskar det. Jag äger min egen tid och kan själv välja om jag ska tacka ja eller nej till projekt/uppdrag. Jag kan göra slut med kunder som inte schyssta – och det har jag gjort.

Men ibland känns det tufft och motigt, lite extra på vissa företag, och då är det ibland rätt ensamt.

Ansvarstagande uppdragsgivare

I dagarna fick jag ett mail av min uppdragsgivare Berghs där de tydligt beskriver sin policy gällande kränkande särbehandling och trakasserier. Det var tydligt och bra – och för första gången kände jag mig inräknad. De nämner tydligt ”Alla anställda, liksom inhyrd, inlånad och praktikant…”. Tack Berghs.

Fler inlägg